Jag har nyligen läst boken Omgiven av idioter: Hur man förstår dem som inte går att förstå av författaren Thomas Erikson. Erikson är även beteendevetare, ledadarskapscoach och föreläsare och har genom åren analyserat många människor med hjälp av det DISA-verktyg som boken beskriver.

Enligt teorin om DISA har varje enskild individ en speciell beteendeprofil som kan analyseras med hjälp av personliga egenskaper vilka kopplas till färger. ”D” står för dominans, dessa personer har tillgetts röd färg. ”I” står för inspirerande, vilket är de gula personerna. ”S” betyder stabilitet, dessa personer är gröna. ”A” står slutligen för analytisk förmåga, vilket kännetecknar de blå personerna.

Ursprungligen bygger dessa tankar på Carl Jungs teorier om fyra olika typer av människor, men har sedan utvecklats vidare av andra forskare i modern tid.

Vilka fördelar kan vi se med budskapet?

Trots att denna teori vid första anblick kan tolkas som något ”flum-flum” så finns det faktiskt god forskning på området, och många inom chefsposition använder sig idag utav DISA-verktyget för att dels bli bättre ledare, och dels för att tillsätta rätt individ på rätt tjänst.

En chef kan dra stor nytta av att läsa boken, om inte för ett intresse av personlig utveckling så för att förstå sina medarbetare bättre. Om en medarbetare exempelvis tillhör den gröna kategorin kännetecknas de av tålmodighet, ödmjukhet, god förståelse och empati. De passar mycket bra som lagspelare inom olika sammanhang, men kanske mindre bra för att leda stora grupperingar! Samma för blå personer, som är metodiska, försiktiga och detaljorienterade – dessa människor behövs utan tvekan inom ett framgångsrikt företag – men de behöver hitta en position där deras personliga egenskaper får en chans att blomstra och vara till nytta.

Med kunskap inom detta område kan en chef tillsätta rätt person på rätt tjänst, och förstå varför medarbetarna beter sig som de gör samt vad som motiverar dem.

Vilken färg är då bäst för ledarrollen?

En god ledare bör ha lite av varje färg för att lyckas i sin ledarroll. Chefen för ett företag, oavsett hur stort eller litet, måste vara både dominant, inspirerande, stabil och analytisk. Det framstår möjligtvis som att den röda personlighetstypen (dominant) skulle ha mest framgång i sin ledarroll. Dessa människor är resultat- och tävlingsinriktade, viljestarka och beslutsamma. Men utan personlighetsdragen från de andra färgerna; att vara vänlig, kreativ, inspirerande, hänsynsfull, tålmodig, förstående och en god lagspelare så kommer chefen inte uppskattas av sina medarbetare. Det kommer att utvecklas en klyfta mellan chefen och de som står under, vilket minskar lojaliteten och motivationen.